Geometriska former. Cirkeln.

" Målet för arbete i geometri är att utveckla barns rumsuppfattning, det rumsliga seendet och tänkandet. Genom undersökningar och eget skapande inom geometrins område kommer barnen att få möjlighet att uppfatta världen på ett nytt sätt." ( Från klossar till geometri, sidan 38)        

Barnen ritade runt, runt, runt (runda rörelserna) med olikfärgade pennor för att känna att cirkeln är rund.         

Barnen målade cirkeln och cirkelformade saker med vattenfärg på snö.

 Barnen letade överallt efter cirkelformade saker, t.ex. en stubbe i skogen, en rund tallrik 

(när barnen dukar av efter lunch), en rund boll osv.

Barnen ritade en cirkel med hjälp av skål och blyertspenna. Jag skrev en dikt om detta:

På ett pappersark en skål vi ställer,                                                    

Och i denna skål vi inget häller.                                                         

Nej, vi drar ett streck runt hela skålens kant.                                      

Oj, vi ritar en cirkel – rund som en tant!                       

Cirkeln liknar en tallrik, formad och ren,                      

Kantlös som ett hjul – ett band!                                                          

Den skiner ikapp med en fullmånes sken                      

Allt upp på himmelens rand!

                     

Med pekfinger följde barnen efter cirkelkurvan för att skapa ett minne av hur den runda formen känns.

Barnen träffade en kompis från Landet Geometri som heter Cirkel och som var snäll och glad.  
Det var mycket spännande lekar i de vardagliga situationerna med kompisen Cirkel (t.ex. vid olika måltider där barnen försökte upptäcka cirkelformade saker på bordet, barnen letade efter unda grejer inomhus och utomhus…). Barnen lyssnade på många sagor, och även där såg de cirkelformade grejer. 
Barnen skapade cirkelmönster, t.ex. av runda ballonger.

Med hjälp av svart silkespapper och lim gjorde barnen färdigt en rund vattenmelon.

Barnen bakade runda chokladbollar och bjöd kompisen Cirkel att smaka på dem. 

Sist dansade barnen en Cirkeldans: ” Vi går runt, runt, runt i en cirkel …”(CD-skiva).

                                                                                                                             

Barnen fick leka med olika geometriska former. I en stor mängd av olika former försökte de bara hitta cirklar och försökte förklara varför de trodde att de hittat en cirkel och inte någon annan geometrisk form.  Efteråt sjöng vi Cirkelsången:

Cirkel, Cirkel

Den är rund.

Utan kanter

Rullar fort!

    

Det var jättekul att göra ett självporträtt för barnen. Vi använde runda papperstallrikar istället för ansikten, mitt i ansiktet klistrade barnen en näsa av en rund träbit. Hår gjorde de av olikfärgade trådar som liknade barnens egen hårfärg. Sen målade de två ögon och en mun under näsan.

                                                                                                                                                 

Ett barn var så fascinerat av Cirkeln att han gjorde ett ansikte under frukostmålet. En rund tallrik blev till ett huvud, filmjölken blev ansiktens färg, ögonen och näsan målade han med äppelmust, håret och munnen gjorde han av flingor.                                                                                                                    

Sagor om det snälla lilla lakanspöket Laban.

Barnen tycker om att lyssna på sagor. Sagovärlden, det är barnens värld. Det finns en bokserie om det snälla lilla lakanspöket Laban (skriven av Inger och Lasse Sandberg), som jag brukar använda när vi leker matematik.

Familjemedlemmarna, mamma, pappa, lilla syster och bror, sydde min kollega av ett vitt tyg, och jag ritade fyra ansikten, ett för varje medlem med svarta och röda tuschpennor.  Sen satte vi varje tygkropp på en plastflaska så att det blev färdiga dockor som barnen kunde leka med.

Först lyssnade barnen på olika sagor om familjen Laban, tittade i böckerna och lekte med spökdockorna.

Sen hade vi spöksamling där barnen hade rörelselekar om ett snällt spöke(1), barnen försökte låta som spöken(ljuda), röra sig som spöken och dansa spökdans (2).

1.Tjock, smal, liten, stor,

    Långt därnere ett spöke bor.

    Är han farlig? Nej, nej,nej!

    Han vill bara säga "Hej!"

    

 2.Vi äro små spöken vi, tss, tss!

    Vi äro små spöken vi, tss, tss!

    Vi dansar och flaxar,

    Vi smyger och tafsar,

    För vi äro små spöken vi, tss, tss!

                                      (”Här kommer Karl-Alfred Boy” som melodi).

Barnen gjorde spöken av vitt papper. Vitt papper rullar man i konform och klistrar på sidan för att konen ska hålla sin form.

Sen ritade barnen med hjälp av tuschpennor spökenas ansikten och deras kroppar.

När alla spöken var färdiga satt barnen fast konerna på ett snöre för att sen hänga upp dem i ett fönster. Alla pappersspöken blev upphängda och rörde på sig som om de var livs levande spöken – uuuh!

Sammanfattning. 

Det var mycket matematik vid alla tillfällen. Barnen sorterade och bildade par (mamma och pappa, son och lillasyster) när de dansade. Barnen räknade och jobbade med antal och mängd, med ordningstal, med siffror, med geometriska figurer, med olika mönster, med färger, med rumsuppfattning, med storlek och med längd. Barnen använde viktiga vardagsord som hörde till kunskapsområdet ’tid’ (t.ex. i dag, på morgonen osv.). 

Vattnets egenskaper. Enkla experiment med vatten.

1. Vattnet är ett flytande ämne.

Barnen häller i vatten från vattenkanna till ett glas. De upptäcker då att vattnet kan rinna för att det kan anta en flytande form.

2. Vattnet har ingen form.

Barnen häller i vatten i olika kärl (glas, glasburk, skål och plastflaska).

Då ser barnen att vattnet i flytande form antar de olika former som kärlet har (plastflaskform, skålens form o.s.v.)

                                 

3. Vattnet har normalt ingen lukt.

Barnen luktar på rent vatten (det har ingen lukt/luktar ingenting).

4. Vattnet kan lösa upp en mängd andra ämnen.

Barnen har tre glas med vatten. I glas N.1 med kallt vatten lägger de en sockerbit. Om någon minut försvinner (upplöses) sockerbiten. I det andra glaset N.2 med varmt vatten upplöses sockerbiten på halva tiden mot glas N.1. Tiden för upplösning beror på temperaturen hos vattnet.

(Samma experiment gör barnen med salt).

5. Rent vatten har ingen smak.

Barnen har fyra glas med rent vatten. Först smakar de på det rena vattnet i glas N.1 utan tillsats (smaklöst).

I glas N.2 blandas det rena vattnet med salt (smakar salt/beskt).

I glas N.3 blandas det rena vattnet med socker (smakar sött).

I glas N.4 blandas det rena vattnet med citronsyra (smakar surt).

Barnen tar reda på att vatten kan påverkas i sin smak genom de ämnen som tillförs och upplöses i vattnet.

6. Ånga är också vatten (vatten i gasform).

Pedagogen har tillgång till vattenkokare med hett vatten och en spegel. Spegeln hålles ovanför mynningen på vattenkokare och vattendroppar bildas på spegeln.

Vatten förvandlas till ånga och kondenseras när det kommer i kontakt med kallare ämnen (spegeln).

7. Vattnet är genomskinligt.

Barnen har två glas: ett med rent vatten och det andra med mjölk. I de två glasen lägger barnen olika föremål (t.ex. små stenar). I glaset med det rena vattnet ser de stenen, men i glaset med mjölk syns inte stenen.  Vad beror det på?

Rent vatten är genomskinligt men inte mjölken.

8. Vattens kraft.

På insidans kant av en skål med rent vatten lägger barnen tandpetarna. Sedan placerar de en sockerbit mitt i skålen. Vad händer med tandpetarna?
Tandpetarna ändrar läge för att sockerbiten suger upp omgivande vatten, och det uppstår en sugkraft (strömeffekt) som flyttar tandpetarna mot mitten av skålen.