måndag 31 oktober 2011
Höstens sol (Tillfälle 1 och 2) / matematik, språk och natur.
Med mina små
snillen gillar jag att rita, måla, klistra och klippa. På så sätt kan vi som pedagoger
också leka matematik med barnen, och det är bra för barnens finmotorik.
En bra chans
till allt detta blir när man jobbar med årstider. Då kan faktiskt barnen bli
riktiga konstnärer, och fantasin bara flödar. Ett exempel är när vi och barnen
arbetar med höstens sol. Det är bra att förbereda barnen för själva arbetet och
ge dem lite kunskap om hösten med hjälp av olika metoder: utevistelse i skogen,
lek med höstens löv, plockande av års-tidens kottar och löv, samtal om sommarens
och höstens skiftande färger, dess musik och poesi samt arbete med den ljuvliga
höstsolen.
Första tillfället. På hösten
ser skogen otroligt vacker ut. Man kan kalla den för sagoskog.
Så
starka och fina färger. Då pratar vi med barnen om höstens täcken. Barnen
plockar pinnar, kottar, löv. De skapar regn av olikfärgade löv och badar i lövens
sjö. I skogen sjunger vi sången om Solen (Solen, Solen är gul…) . Vi ber Solen
ge oss lite mera värme och förlänga dagarna med ljus. Barnen tar med sig till
förskolan höstens löv i alla dess färger.
Andra tillfället. Inne fortsätter vi att prata om
hösten. Vi jämför hösten med sommaren. Jag visar barnen bilder på höst och på
sommar. Då försöker barnen hitta färger som passar just hösten och sommaren.
Vi brukar
vara överens om att till sommaren passar grön, blå, gul, röd, lila och vit.
Under bilden på sommaren ställer jag olikfärgade kvadrater som representerar sommarens
färger. Under höstens bild finns kvadrater med höstens färger som barnen redan
berättat om: gul, smutsgul, röd i olika nyanser, orange och brun.
Jag läser Höstvisa
av Elsa Beskow:
Det glimmar i guld och i klaraste
rött,
det prasslar så sakta i parken,
ty hösten är kommen, och björkar och
lönn
de fäller nu bladen till marken:
”Så fall, våra blad, fall mjukt och
lätt,
Vi väver ett täcke så varmt och lätt,
Vi väver ett täcke på marken.
Se vintern är nära, och vädret är
grått,
nu måste vi värma och lysa!
Vi väver ett täcke så varmt och så
gott,
att blombarnen icke må frysa.
Sov gott, alla blombarn, sov gott,
sov sött,
vi väver ett täcke i guld och rött,
vi väver ett täcke åt marken."
Barnen
svarar på mina frågor: Vad är det för
täcke som barnen väver på marken? (Det är höstens löv som ligger på marken och täcker
och söver den). Varför förlorar bladen sin gröna färg till hösten? (De går
själva till vila inför vintern och den försvinnande solen som ju en gång gett
dem allt bladgrönt, s.k. klorofyll). Kan man se att träd och buskar ändå är
förberedda inför nästa vår och sommar? (Ja, genom att ganska många har knoppat
sig redan.)
onsdag 26 oktober 2011
Årstidsschema (matematik, språk och natur).
årstider i
bildform. Under varje bild finns en dekal med namnet
för varje årstid:
Höst har skrivits med röd färg, vinter med blå,
vår med grön
och sommar med orange.
Varför just de färgerna till
respektive årstid?
Jo, till
hösten passar ju gul, brun, röd … Barnen valde röd.
På vintern
har vi snö och is. Man brukar måla vintern med
vitt och
blått. Barnen ville att det skulle målas blått.
På våren
börjar naturen vakna och då kommer unga gröna löv
och allt gräs.
Naturligt nog blev den gröna färgen vald.
Sommaren
associerar man med solen som skiner varmt och
skönt. Då
blev det naturligt med orange färg som på solen.
På höger
sida av årstidsbilderna finns det små lappar med månaderna som är skrivna med motsvarande
årstids unika färg.
Vid varje
månadsdekal har vi satt upp kort på de barn som fyller år i respektive månad.
Till
årstidens schema hör fyra olikfärgade kvadratiska knappar (röda, blå, gröna resp.
oranga
– beroende
på vilken årstid vi befinner oss i). Knapparna
kan vara olikformade t.ex. cirklar,
trianglar, ovaler
eller rektanglar). Pedagogen flyttar knappen när året börjar med ny månad.
Barnen lär
sig så fort hur det fungerar med årstidsschemat, så de brukar ha koll på
schemat
och ta hand
om detta själva.
Barnen lär sig årstider, månader och
naturens förändringar och dess kännetecken från
en årstid till en annan. De lär sig hur man ska klä på sig under olika årstider
och varför.
Barnen lär sig de fyra matematiska räknesätten: addition (resultatet kallas
för summa), t.ex. tre höstmånader plus
tre vintermånader blir lika med sex månader eller ett halvt år; subtraktion (skillnad), t.ex. 12
månader utgör ett år, och 12 minus 6 är lika med 6 eller ett halvt år; multiplikation (produkt), t.ex. Varje årstid har tre månader. Hur många
månader har året? – 3 gånger 4 är lika med 12, svaret blir att året har 12
månader; och division (kvot) t.ex.
12 månader och 4 årstider har året. Varje årstid har lika många månader. Hur
många månader går det på varje årstid? – 12 delat med 4 är lika med 3, och svaret
blir alltså 3).
Barnen lär sig räkning/antal,
geometriska former, färgkänsla och sist men inte minst ett logiskt tankemönster.
tisdag 25 oktober 2011
Påklädningstavla (matematik och språk).
Barnen har förmåga att sträva aktivt efter
att skapa ordning och mening i
de konkreta situationer de befinner sig i. De har också behov av att förstå det som händer. Hur kan pedagogen organisera arbetet så att det blir begripligt, hanterbart, meningsfullt
och intressant för barnen.
Jag brukar följa Aaron Antonovsky begrepp ” känsla
av sammanhang”, KASAM.
Hans teori passar utmärkt på förskolan för
att utveckla
lyhördheten för vad barnen behöver och för att skapa ett
kreativt
samspel med barnen.
Begriplighet – ”Jag förstår!”
Hanterbarhet – ” Jag kan!”
Meningsfullhet – ”Jag vill!”
Jag tror att alla pedagoger känner igen situationen med på-
och avklädning. Det är inte lätt för barnen att få ordning, lugn
och ro under denna intensiva stund. Ibland känns det som ett
riktigt kaos i tamburen. Ett barn leker med sina kläder, det andra börjar
bråka med det tredje, det fjärde kryper under bänken o.s.v. Hur kan
pedagogen hantera en sån situation?
Med hjälp av Antonovskys
KASAM och det som jag läste om förskolan kommer jag på en bra idé att göra en
påklädningstavla. Pedagogen kan använda
den på olika sätt. Barnen lär sig tur och ordning. De slutar springa till
fröken och fråga:” Vilka kläder behöver jag idag? Vad ska jag ta först?” Samtidigt börjar de fundera på saker runt på-
och avklädningen. Barnen visar sin
kreativitet och delaktighet.
Jag vill visa ett exempel på detta. Med hjälp av påklädningstavlan börjar barnen
klä på sig, och det var precis som vanligt. Då stod en pojke vid tavlan och han
såg mycket fundersam ut.
Om en stund kom han till mig och
förklarade att det faktiskt är dumt att ta på sig överdragsbyxorna först och
sedan tröjan, för att det är jättesvårt att röra på sig och böja sig för att ta
på tröjan när man har de tjocka byxorna på sig. Man måste göra tvärtom. Vilken
smart kille!!! Vilka bra argument han funderade ut! Vi vuxna kan inte se och
förstå barnens behov bättre än de själva. Den gången blev det mycket diskussion
runt påklädningstavlan.
Barnen leker
matematik. De lär sig att räkna, siffror, antal, mängd, begrepp som ’ett par’,
ordningstal (Första, andra…), lokaliseringsord/placeringsord: nära, över,
under, mellan, längst ner, längst upp, före, efter, vänster, höger… Barnen lär
sig former, mönster och färger.
Bra tillfälle att
prata med barnen om olika årstider.
Pedagogen kan hitta på
massor av rörelselekar, t.ex. barnen står på ett ben, sedan hämtar de byxor.
De hoppar två gånger
och hämtar tröjan… Barnen kan kreera
lekar själva.
söndag 9 oktober 2011
Tema:" Vintern"( 2 - 6 år) /matematik, språk, och natur.
Ett enkelt experiment med snö och vatten.
Ett enkelt experiment med snö och vatten – lite fysik och kemi.
Pedagogen med barnen ligger en mängd snö i en glasburk. Sen tar vi glasburken
med snö in i värme. Efter en stund ser barnen resultatet – snön förvandlas till
vatten.
Varför blev det så här?
Pedagogen ger barnen chans att tänka själv och försöka svara (gissa) på
frågan. (Snön hade smält).
Varför?
Pedagogen förklarar att snö helt enkelt är fruset vatten, en form av is.
Iskristaller är pyttesmå, så det krävs många kristaller för att bara skapa en
snöflinga. Ytan på kristallerna ger snön dess vita färg. Större iskristaller är
genomskinliga som isbitar. Iskristallerna klumpar vanligtvis ihop sig till
sexkantiga snöflingor, och detta sker redan uppe bland molnen.
Luftens temperatur bestämmer hur stora iskristallerna blir. Snöflingor kan därför se väldigt olika
ut. De är störst när temperaturen ligger runt noll grader och minst när det är riktigt kallt när snön
bildas. En snöflinga har vanligtvis sex armar eller grenar, men någon gång har det dubbla hittas. Snön lagras som skikt på marken, den kalla snön blir porösa lager och den fuktiga snön bildar kompakta snömassor.
Barnen undersöker snön och snöflingor med hjälp av förstoringsglas.
Varför blir det så lite smältvatten kvar av en så stor mängd snö?
Snön är gjord av
många små iskristaller som fäster sig vid varandra på vägen ner till marken,
det finns mycket luft mellan snöflingorna, därför behöver den mer plats än vattnet
i glasburken.
Barnen undersöker
vattnet, för att se om det finns något där i vattnet, som man inte kan se då
det var snö. Kollar om det finns något mer än bara vatten i snön. Det syns lättare när vi hällde smältvattnet igenom ett vitt kaffefilter. Barnen såg att kaffefilten samlades smuts från smältvattnet.
Varför säger vuxna att det är farligt att äta snö?
Barnen fick jämföra vattnet från kranen och smältvattnet . Vilket är renare och genomskinligare? Hur luktar det? Hur smakar det?
Barnen fick jämföra vattnet från kranen och smältvattnet . Vilket är renare och genomskinligare? Hur luktar det? Hur smakar det?
Vi tog mjölkkartonger och hällde kranvattnet i dem. Sen gick
vi ut och lämnade mjölkkartongerna ute i kylan.
tisdag 4 oktober 2011
Tema: ”Vintern” (2 – 5 år) / matematik, språk, skapande och natur.
1.
Matematik ute .
Det är roligt att vara ute på vintern. Barnen älskar att leka i snön och de är så kreativa. De kan rulla de största snöbollar, gräva och simma i snön eller bygga en snögubbe.
En gång byggde vi en
snögubbe med mina små snillar. Först var det diskussion om vad en snögubbe är för något. Med barnens hjälp kom vi på att en snögubbe är en skulptur gjord av snö.
Vad betyder ordet skulptur?
Skulptur utgör en tredimensionell konstskapelse, dvs. någonting som är utsträckt åt tre
håll, nämligen på längden, på bredden och på djupet. Skulpturen har skapats
till skillnad från t.ex. en byggnad för att tjäna det estetiska och inte det
funktionella. För att en skulptur ska bestå i evinnerliga tider har den formats
ur hårda och beständiga material som sten eller trä. Men inte så sällan har
skulpturer gjorts i lera och andra plastiska material.
Ett specialfall av skulptur utgör snögubben som ju skapas av tre snöklot i minskande storlek, det
största först och som grund till skulpturen och det minsta sist och högst upp.
Det minsta klotet bildar huvudet och kan förses med diverse småföremål såsom en
morot (näsan), små stenar (ögonen och munnen) och kanske en riktig hatt.
Mittenklotet får gärna armar av kvistar och knappar (eller vanliga stenar) som
markerar rock.
Jag frågade barnen: ”Varför kan vi bygga en snögubbe just idag?”
Jo, därför att luften har rätt temperatur. Den skall
vara någon grad över noll, då man får kramsnö som är det perfekta
byggnadsmaterialet till snögubbar. Det måste nämligen vara en mjuk och lite
fuktig snö för att låta sig formas snabbt och väl.
När snögubben blev färdig pratade jag med barnen om hur den
ser ut. Barnen räknar att snögubben har ett huvud, en kropp, en näsa, en mun,
två armar och två ögon (pedagogen kan använda begrepp ”lika många” och "ett par" under
beskrivningen). Barnen märkte att snögubben påminner en människa, fast
människan brukar vara varm i kroppen och snögubben är kall. Barnen hittar på
spännande historier om snögubben. Vi dansar runt snögubben (cirkeldans).
Vi dansar en cirkeldans runt
snögubben.
Snögubben kan vara lång,
Snögubben kan vara kort,
Den kommer lätt att smälta bort.
Barnen ställer massor av frågor runt snögubben: Varför kan man bygga en snögubbe på vintern men inte på sommaren? Kan man lämna snögubben på gården eller ska man ta in den? Varför kan man inte ta in den?
2. Matematik inne.
Pedagogen och barnen pratar om vad har de gjort på gården (det är bra att upprepa för barnen den information som de har redan fått vid det första tillfället på gården). Sen kan den vuxne läsa en dikt av Felix Körling om snögubben och visa bilder på olika snögubbar.
Han ser så rysligt skojig ut.
Han vitklädd är från topp till tå,
ja,
av stenkol är hans ögon två, ja,
och han kan ej ur fläcken gå. Ja!
Till näsa han en morot fått
och öron har man ej bestått.
I värsta kylan bäst han mår, ja,
när det blir varmt han snuva får, ja,
och gråter bort sig tår för tår. Ja!
Barnen klistrar snögubbar med hjälp av stora och små blåa papperscirklar. Snön kan man göra av bomull eller helt enkelt rita med hjälp av blåa pennor. Under arbetets gång lär sig barnen olika begrepp (cirkel, triangel, kvadrat, antal ett och två, ett par), färger, enkel räkning och ser helhet från små detaljer.
Barnen kan
göra snögubbar med hjälp av vitt silkespapper. De river små bitar från
silkespapper och rullar små klumpar. Sen klistras klumparna i cirkelform på
ett papper. Pedagogen passar på och jobbar med begreppen många (massor), stor och liten, lång och kort, smal och bred
(rund), färger samt antal (tre, två, ett och noll).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)