Det är spännande för barnen (4 – 5-åringar) att göra
sin egen bok, en alldeles egen saga med text och bilder. Processen pågick under
många olika tillfällen.
Vid
första tillfället. Barnen tittade på olika barnböcker som
innehåller text och bilder. Vi
diskuterade hur böckerna såg ut och tittade på de olika titlarna, på författarnas
namn, på illustratörernas namn, också på bokförlagens namn och på när böckerna blev
utgivna en gång. Barnen upptäckte att böcker kan innehålla sagor, berättelser,
dikter, sånger, och de tyckte att det är viktigt att det finns bilder i
böckerna. Sedan läste jag en dikt av Lennart Hellsing:
Böcker
ska blänka som solar
och
gnistra som tomtebloss
Medan
vi läser böckerna
läser
böckerna oss
Kan
böcker läsa människor?
Det
kan de förstås!
Hur
skulle de annars veta
allting
om oss?
Efter att jag hade läst dikten talade vi om att man
måste vara försiktigt med böcker för att hålla dem i bästa skikt: Att man inte
får rita i böckerna – det finns särskilda ritböcker, att man inte får riva
sönder böcker och att man inte får smutsa ner böcker.
Jag frågar barnen: Var finns böckerna? Och jag fick till
svar, att de finns att köpa på någon bokhandel i stan eller på nätet, att man
kan låna böcker på biblioteket och att man kan skriva sin egen bok.
Barnen bestämde att göra en sagobok på egen hand,
där det ska finnas bilder som barnen kommer att rita och text som de kommer att
fantisera ihop.
Vid
andra tillfället. Jag läste en dikt av Kaja Pakkanen:
Var
kommer sagorna ifrån?
Från
mormors lappkorg där i vrån,
från
spisen i vårt sommarhus,
från
regnbågen, så klar och ljus,
ifrån
en fjärran, fjärran ö,
ifrån
en blomma vit som snö,
ifrån
en liten strumpa blå,
från
golvet som den trampar på,
från
världen som är vid och stor.
Vid
örat ditt en saga bor.
En viktig sak att tänka på när man skriver en saga
på egen hand:
v Huvudfiguren
presenteras.
v Dramatisk
händelse, ett problem eller en konflikt.
v Upplösning.
v Lyckligt
slut.
Inledningen är mycket viktig. Det öppnar historien
och är ett steg ur verkligheten till sagans värld. Avslutningen är också
viktig, då återvänder läsaren/lyssnaren tillbaka till verkligheten.
Pedagogen måste komma ihåg:
v Att
ha en inledning och en avslutning.
v Att
berättelsen ska vara kort.
v Att
språket ska vara enkelt och konkret.
v Att
innehållet/budskapet ska vara tydligt.
v Att
fantasteri och magi är en bra krydda.
Vi kom överens med barnen att de ska rita bilder
till olika texter som de kommer att hitta på. Själva texterna skriver en
pedagog efter barnens berättelser och klistrar sedan in dem i deras böcker. För
böckerna använde vi skrivhäften i storlek A-6 (samma storlek som pocketböcker
har). I skrivhäftena delade vi in sidorna med tanke på att de vänstra sidorna
kommer att innehålla text och de högra sidorna (med sidnumrering) kommer barnen att rita egna bilder
på.
För att underlätta processen och passa på att arbeta
med matematik samtidigt valde jag figurer från ”Ord på burk”. Alla figurer hade jag i en påse. Vid varje tillfälle
tog barnen en figur ur påsen utan att titta. Det var slumpen, ingen visste vilken
figur som skulle komma fram. Sedan beskrev barnen figuren och hittade på historien
runt den.
De ritade bilder på höger sidan med sidnumrering, efter att pedagogen klistrade text på vänster sida. Varje gång la de figurerna efter varandra i rätt ordning i rad. Vid varje nytt tillfälle byggde barnen raden i samma ordning som har den röda bilen i början på raden. Med hjälp av den byggda raden upprepade barnen historien som de redan skrivit i sina böcker. Det var som ett memory-spel och bra träning för minnet.
Hela arbetet med boken tog ca tio (10) tillfällen.
Så här började vi: ett barn tog fram ur påsen en röd
bil. Det var inte lätt för barnen att börja historien med bilen. Barnen kom på
att alla sagor börjar med de inledande orden som har en så fantastiskt magisk
inverkan på alla: ”Det var en gång…”
Då började deras saga så här: ”Det var en gång en
familj som bestod av mamma, pappa och två syskon, en pojke och en flicka, och
som bodde i ett litet hus i stan. Familjen bestämde sig att ta sin röda fina
bil och åka på semester…” Så småningom tog barnen fram alla figurer från påsen
och skrev färdigt en saga med egna bilder.
Sagan avslutades lyckligt. När familjen hittade en
kista med skatter blev de fantastiskt glada. Mamma och pappa började tänka på
att de kanske kan renovera huset. Syskonen tänkte köpa massor av godis och
leksaker. Men sen kom de på att det blev pengar över, och det är inte kul att bara
köpa mängder av saker, att det ju finns viktigare saker att tänka på. En moralisk
fråga uppstod: ”Hur ska vi använda
pengarna?” Då kom familjen på en lysande idé att använda alla pengar för att
hjälpa dem som lever i fattigdom, för dem som är sjuka och behöver pengarna för
att köpa läkemedel osv.
Sagan fick titel ”Sagan om skatten”. Namnet på boken
skrev vi högst upp på framsidan. Barnens namn/författarnas namn skrev barnen
själva under titeln. Längst ner på framsidan skrev vi ”Solgläntans bokförlag”,
därför att vår avdelning heter just Solgläntan. Och på samma rad utgivningsår
(innevarande år).
Barnen förstod att det var ganska krävande att göra
en bok. Vi pedagoger upplevde att det faktiskt behövdes ett väl planerat arbete
från oss vuxna för att skapa en miljö, ett arbetssätt där barnen skulle komma att arbeta på egen
hand och med hjälp av sin fantasi och kreativitet – och
helt frivilligt. Det var bra att vuxna var till hands, samtidigt blev vi vuxna
som den osynliga hand som vid behov ger barnen förklaringar och information
angående allt om bokpublicering. Arbetet med bokpublicering i författar
projektet baserades på läroplanens mål. I
sina berättelser lyfte barnen upp många frågor som tillhör moment som ’värdegrunden’, vilket stämmer väl med Läroplanens mål:
”Förskolan
ska sträva efter att varje barn utvecklar
v öppenhet, respekt, solidaritet och
ansvar,
v förmåga att ta hänsyn till och leva
sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
v sin förmåga att upptäcka,
reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i
vardagen,
v förståelse för att alla människor
har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning, och
v respekt för allt levande och omsorg
om sin närmiljö”. (Lpfö 98 rev.2010, sid.8)
Under arbetets gång lär sig barnen att lyssna, att reflektera,
att ge uttryck för egna uppfattningar och att försöka förstå andras tankar och
visioner. De utvecklade talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att
leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, att argumentera och
kommunicera med andra. Barnen utvecklade intresse för skriftspråk samt
förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
Barnen ritade många bilder, sjöng sånger och hade
många rörelselekar där de härmade olika djur som finns i sagan och på så sätt utvecklade
de sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och
erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik.
Barnen härmar en hare – hoppar.
Barnen härmar en orm – ålar.
Under ”Författarprojektet” jobbade barnen mycket med matematik. Alla
matteövningar var inriktade att utveckla barnens förståelse för rum, form, läge
och riktning och grundläggande egenskaper
hos mängd, antal, ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring. De fick
undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problem-ställningar.
Barnen lär sig at att urskilja, uttrycka och använda
matematiska begrepp och samband mellan begreppen.
Några exempel på matteövningar.
Sortering. Barnen sorterade
figurerna i olika grupper.
Efter former. Runda (cirklar) föremål.
Djur Fåglar
Ätbara saker
Oätbara saker
Utifrån
färger:
gröna röda
vita gula
Saker som kan röra på sig
Jag blandade alla figurer och barnen skulle lägga dem
i rad i rätt ordning
Enkel
räkning , arbete med antal och ordningstal. Barnen lär sig
räkna rätt (man pekar bara en gång på ett föremål - pekräkning). De lär sig att
räkna genom att flytta blicken, och att det inte spelar någon roll om man
börjar räkna från höger eller från vänster – det blir samma antal föremål. Barnen mötte ordningstalen i olika
sammanhang, t.ex. att det andra föremålet
i raden är en banan.
Arbete
med matematiska begrepp: olika färger, storlek, längd, former,
ordningsbegrepp (första, andra..), placeringsprepositioner
(framför, i början, mellan, nära…), antalsord (ett par, dvs. två syskon), siffror
(att hitta rätt sida i boken – sidnumrering).
Så här såg de färdiga böckerna ut: