Tema: ”Vattnets kretslopp”. Experiment med vatten och vattenfärger.

Barnen tycker om att leka med vatten. I temat ”Vattnets kretslopp” har vi gjort några enkla experiment med vatten. Experiment där barnen blandade vattenfärger med vatten blev som magi för små snillen.

Barnen jobbade i par för att träna på att samarbeta med sin ”lagkompis”och vänta på sin tur.

På bordet hade vi genomskinliga glasskålar (en skål per par), penslar (en till varje barn) och varje par hade var sin vattenfärg.

Barnen försökte uppleva vatten med sina sinnen och gjorde en sammanfattning om vattnets  egenskaper (t.ex. att vatten kan rinna, att man kan dricka rent vatten, att rent vatten smakar just ingenting och luktar inte o.s.v.).

Vi jämförde vatten från kranen med mjölk. Barnen hittade likheter och olikheter mellan mjölk och vatten (t.ex. att vatten inte luktar och inte heller har någon färg, och man kan se igenom vatten – det är genomskinligt).

Mjölk och vatten kan rinna, de är båda vätskor. Man kan dricka mjölk och man kan dricka vatten. Mjölk kommer från kossorna, medan vatten finns överallt på jorden, och det är mer vatten än land på jorden – 70% av jordens yta är vatten. Fast det finns så mycket vatten på jorden måste man vara rädd om och sparsam med vattnet, därför att det är inte allt vatten som går att dricka, t.ex. finns det bara saltvatten i de stora haven, och saltvatten går inte att dricka.

Barnen fick vatten i var sin skål . Sedan började de blanda olika vattenfärger med vattnet.

Alla tyckte att det var jättespännade med blandningarna. Det var ett bra samarbete i varje par. Barnen var koncentrerade och motiverade på att se vilket resultatet skulle komma att bli. Och resultatet blev att vatten antog den färg som man blandat i, alltså lite vetenskaplig metodik med experiment, observation och slutsats.

Barnen  sökte efter var sin kvadrat med lika färg, som de fått efter blandningarna, och jämförde färgerna.

Till slut hällde jag allt färgat vatten från barnens skålar i en vattenkanna för att se vad det skulle bli, vilken färg vi kommer att få.

Det var det mest magiska. Barnen väntade på resultatet med storspänning. Sedan såg de att  det nästan kom att bli brun färg som t.ex. kaffe eller kola har, men man dricker inte det här vattnet därför att det  inte är rent.

Sammanfattning:

•          Barnen lär sig samarbeta med varandra – socialt samspel.
•          Barnen lär sig om vatten och vattens egenskaper, och att man ska vara sparsam med vatten.
•          Barnen lär sig färger.
•          Barnen lär sig former (cirkel och kvadrat).
•          Barnen lär sig enkel räkning (vi räknade hur många skålar, penslar och olikfärgade kvadrater vi hade på bordet).
•          Volym (Barnen räknade hur många skålar de hällde i vattenkannan. De drog slut-satsen att det var mera vatten i vattenkannan än i en skål).
•          Multiplikation (Sex skålar har vi på bordet, en skål per två barn. Hur många barn har vi runt bordet? 2 gånger 6 är lika med 12).
•          Subtraktion (Vi har 6 skålar med olikfärgat vatten i. Nu häller jag bort vatten från en skål till vattenkannan. Hur många skålar kvar med vatten? 6 – 1 = 5……..6 – 6 = 0). 
•          Addition (Vi har 6 tomma skålar. Nu heller jag vatten i en skål… i en till. Hur många skålar blir det med vatten? 1 + 1 = 2……5 + 1 = 6 o.s.v.)
•          Division (Vi har 12 barn. Ni ska abeta i par – två barn –  och ha en skål. Hur många skålar måste jag ta fram så att det ska räcka till 12 barn,  12 : 2  =  6).                     

Tema:"Vattnets kretslopp". Sagan om Vattendroppens äventyr.

En liten vattendroppe sover så lugnt i havets böljor. Vågorna gungar henne försiktigt upp och ner. Vinden sjunger en fin sång för henne: Sov min lilla vattendroppe…

Solen vaknar tidigt på morgonen och börjar fundera över vad han ska värma upp. Han klättrar högst upp på himlen och tittar ner. Solen ser fina blommor, skogar, små och stora djur som just har vaknat. Solen hör hur fåglarna sjunger sin morgonsång. Då blir han väldigt glad att allt fungerar så bra på jorden.

Solen fortsätter sin morgonpromenad och tittar ner på havet. Han ser vågorna och små och stora fiskar. De glada delfinerna har sin morgongymnastik och hoppar upp och ner. Solen blir nöjd över allt han ser.

Plötsligt upptäcker Solen att en liten vattendroppe fortfarande sover.

”Nej! Så ska det inte vara!” – säger Solen. Jag måste värma henne, så vaknar hon nog.”

Solen skickade sina varma strålar direkt till den lilla vattendroppen.

”Oj! Vad skönt och varmt!” – säger vattendroppen.  ”Hej Solen! Tack att du väckte mig!” Vattendroppen fortsätter att gunga på vågorna och att sola kroppen. Om en stund börjar hon bli mindre och mindre. Vattendroppen bli lättare och känner nästan inte sin kropp.

”Vad händer med mig?”, frågar hon oroligt. ”Jag kommer att försvinna snart! Jag bli så lätt  att jag kan flyga upp till himlen!”

”Bli inte orolig”, svarar Solen. ”Du försvinner inte. Lätt som en plätt kommer du att förvandlas till ånga, och utan motor flyger du snabbt upp till himlen.”

Det var sant, och vattendroppen flyger helt fort till himlen. Nu blir det stopp. Dags att parkera i ett moln. På parkeringen i molnet finns det redan massor av vattendroppar, och alla ser likadana ut för att alla är de syskon. Alla var glada att träffa sin syster och hälsa på henne.

Vattendroppen har mycket roligt med sina syskon för att det är skojigt att vara tillsammans och leka med andra droppar. Och de fortsätter tillsammans sin vandring på himlen.

Plötsligt börjat det bli kallt, och det börjat kännas trångt för alla vattendropparna i molnet. Helt enkelt blir de för många. De börjar knuffas och bråka med varandra. Vattendroppen tycker inte att det är rolig längre att vara i molnet där inte finns plats för alla.

”Hur ska jag komma tillbaka ner på jorden?”, undrar hon. ”Där finns så många vackra blommor, fina växter, stora och små djur som behöver mig och mina syskon.”

Då spricker plötsligt molnet, och alla vattendroppar faller ner till jorden för att vattna allt där. Tillsammans bildar de ett kraftigt regn. På så sätt kommer vattendroppen tillbaka till havet samman med några av sina syskon, där de fortsätter att leva lyckliga tillsammans.

Vattendroppens egen lilla dikt:

Från dag till dag,

Från år till år,

Går vattnet runt i samma spår.    

Och jorden då ett kretslopp får.

Mattegympa: ”Från 1 till 10”.

Syfte:    Att behärska enkel räkning

             Att utveckla kroppens grovmotorik 

1 och 2 – Raka vi stå. 

3 och 4 – Bli inte yra!

5 och 6 – Dansa hex!

7 och 8 – Flaxa som en Lotta.

9 och 10 – Karneval i Rio.

1, 2, 3, 4 och 5 – Nu börjar ramsan om igen!

6, 7, 8, 9 och 10 – Det är nästan som på bio.

(Man kan improvisera rörelserna efter ens egen fantasi.)

Matematik. Roliga paket.

Det finns övningar där barnen använder fantasi och sina fem sinnen: hörseln, känseln, smaken, lukten och synen för att hitta det rätta svaret. En av de övningar som barnen tyckte var jättespännande kallade jag för ”Roliga paket”.

Framför barnen ligger fem olikfärgade och olikformade paket (det kan vara flera paket än fem beroende på barngruppstorlek).

Först räknar barnen hur många paket det finns på golvet. De pekar på varje paket och räknar högt. Det finn barn som kan se antal paket utan att räkna. Men det är bra att träna med barnen på hur man räknar (man pekar bara en gång på ett föremål).

Barnen räknar antal paket med hjälp av knappar. Då ser de att en knapp står för ett paket. Sedan ser barnen att det blir fem knappar – lika många som paketen.

Barnen jobbar med sina egna olikfärgade knappar (de väljer själva färg på knapparna). Rätt antal knappar (fem, lika många som paketen) ska läggas i en plastmugg.

Efter att barnen har jobbat med enkel räkning, dvs. antal, färger, former (cirkeln – knappar) och elementära begrepp (”lika många”) kommer de till det mest spännande i övningen, till det magiska och okända.

Det är dags att använda fantasin och de fem sinnena för att svara på frågan: Vad   finns det i det blå paketet?... i det svarta?... osv.

Barnen får inte öppna paket. Med hjälp av synsinnet beskriver de ett av fem paket (t.ex. det är något runt som är packat i blått papper. Vad kan det vara? Kan det vara en liten boll, kanske en rund orange apelsin...). Barnen luktar på paketet och känner med fingrarna: mjukt eller hårt. De tar paketet nära örat, det hörs inget. Barnen gissar på vad det kan vara i paketet.

Sen får de öppna var sitt paket och se om de har gissat rätt eller inte. Det brukar vara så tyst när barnen öppnar paketen, och det brukar uttryckas stor glädje om man gissat rätt.

I paketen brukar jag gömma frukt och grönsaker, men det kan vara vad som helst i dem.

 

När barnen har öppnat alla paket jobbar de med sortering och gruppering. De brukar hitta på massor av bra grupperingar, och sen förklarar barnen varför de gjorde just på ett sådant sätt.  

 

Som ni ser på bilderna kan man lägga i en grupp frukter, i den andra – grönsaker, i den tredje – långa saker som gurka och banan osv. Man kan sortera saker utifrån olika egenskaper: färg, form, längd, söt eller sur, frukt, grönsak osv.

Sist men inte minst pratar pedagogen med barnen att det är viktigt att äta frukt och grönsaker, därför att det finns många vitaminer i dem – och det är bra för kroppen och hälsan. Och så är det ju så gott!

Matematik – sortering.

Pedagogerna brukar klaga på att det ges för lite tid för att hinna med alla viktiga moment i förskolan. Var finns det tid att leka matematik med barnen? Utgångspunkten behöver inte vara matematiken som sådan, utan den vuxne kan se efter och fråga sig: Var finns naturligt matematiken i det vi gör i vardagen? Barnen kan leka matematik och göra de saker som vi pedagoger inte har tid att jobba med. Helt enkelt kan de hjälpa oss i vårt arbete.

Ett exempel som visar att barnen kan vara hjälpsamma och spara på den vuxnes tid. Barnen tycker om att rita, men de är inte så entusiastiska när det är dags att städa efter sig. När barnen har ritat färdigt, lägger de tillbaka pennorna utan ordning, och då uppstår det en blandning av tjocka och tunna pennor, långa och korta och allsköns blandning av färger. Och det känns så tråkigt och betungande för pedagogen att ställa i ordning bland pennorna. Men det kan bli roligt för barnen, om den vuxne ”klär” iordningställande av pennor i lekens form. Då leker barnen plötsligt matematik, de systematiserar och sorterar. Just genom att sortera lär sig barnen att se vad som hör ihop, och att man kan dela upp saker på olika sätt.

Barnen sitter i ring. Mitt på den runda mattan ligger två brickor med en blandning av alla sorters pennor.

Varje barn har en liten glasburk för att lägga särskilda pennor i. Var och en får i uppdrag att samla pennor av en särskild sort t.ex. bara röda pennor o.s.v.

Alla barn är fascinerade av att sortera pennor. Det är någonting som de mycket väl och gärna kan göra i den fria leken. Vi vuxna kan ofta ha föreställningar att man kan sortera på ett visst sätt. Barnen tänker mycket vidare, friare, fantasifulla och kreativa som de är. De sorterar inte bara efter färger utan också efter storlek (långa och korta), tjockhet (tjocka och smala), utseendemässigt (fula och fina). Och därför räckte det inte med bara glasburkar för att sortera pennor. Jag fick hämta en fyrkantig låda för tjocka pennor och en rund plastburk till de korta pennorna. 

Sammanfattning:

Givetvis inhämtar barnen massor av matematiskt kunnande under själva leken, så t.ex. lär de sig förstå begreppen antal, mängd, storlek, olika färger och former, att uppskatta och bedöma, att räkna och beräkna, att se skillnader mm.

Vid det här tillfället med sortering av pennor utvecklade barnen samarbetsförmåga och socialt samspel. Det var en uppfostrande aktivitet där barnen hjälpte oss vuxna på ett konstruktivt sätt. De såg nyttan av det som de utförde – och hade roligt på samma gång.  Barnen fick förstås beröm för sitt arbete. Och alla var nöjda och glada, inte minst vi trötta pedagoger.

Matematik och kroppsuppfattning.

Ett barn slutar aldrig att fascineras över sin egen kropp. Och för att pedagogen ska kunna skapa sig en bild av barnets kroppsuppfattning, brukar barnet få rita av en människa. Just i dess teckningar kan den vuxen se, om barnet är medvetet om de olika kroppsdelarna.
Barn tycker om att leka med och titta på sina kroppar, så till exempel brukar de minsta barnen stoppa händerna i munnen, och alla gillar ju att titta på sig själva i spegeln… Helt enkelt utforskar barnet sin kropp ständigt. Kanske just därför finns det många bra barnböcker om kroppen, det har skapats olika rim och ramsor, och det finns ett otal sånger och lekar.
Jag vill presentera en lek med de allra minsta barnen. På varje avdelning brukar det finnas glömda barnkläder som personalen samlat ihop och lagt i en låda. Man kan använda dem på olika sätt; jag har med dem i en lek som kallas ”Hitta fel!” Jag brukar inleda leken med ramsan ”Fötter ben och kropp” (från Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän).               


Fötter, ben och kropp
armar hals och huvudknopp,
det är du.
Fötter, ben och kropp
armar hals och huvudknopp,
det är jag.
(Visa på kroppsdelarna under ramsans gång.)


På golvet ligger olika kläder som hör till olika kroppsdelar fast i fel ordning (vid nästa tillfälle
kan kläderna ligga i en stor hög). Pedagogen be barnen ändra på ordningen så att det blir rätt.


 

Sammanfattning:
Leken lär barnen de olika kroppsdelarna, stimulerar och utvecklar dessutom deras språk och matematiska tänkande. Barnen lär sig att räkna, sortera, se mönster och färger, antal, begrepp för placering/lokalisering (först ― sist, vänster ― höger, ovanpå ― under, i mitten/mellan, högst upp ― längst ner, ovanför, överst ― nederst, nära ― långt ifrån). De lär sig begreppen enklast som olika par.
Barnen lär sig praktiska saker som hur man ska klä på sig: Vad ska jag ha på fötterna, på händerna och på huvudet? Vad ska jag ta på mig om kroppen, upptill och nedtill? o.s.v.

Matematik: sortering och parbildning.

I förskolan behöver de minsta och de största barnen ordning och ro i allt. Att sortera är naturlig för barnen och hjälper dem att skapa ordning, att utveckla sitt logiska tänkande och att tillämpa regler. Med hjälp av sortering strukturerar barnen vardagen.


Ett exempel på skosortering. 


När jag jobbade på småbarnsavdelningen sorterade barnen och parade ihop skorna efter att de hade varit ute. Vi hade inte så stor tambur med en matta på golvet där barnen brukade ta av sig skorna. Från början kändes det lite kaotiskt i tamburen med all deras skor som låg överallt på mattan. Då började jag para ihop skorna och ställa dem i en lång rad. Barnen upptäckte genast att fröken hade roligt med skorna. Så småningom blev de involverade i ”leken” med skorna, och till slut blev det en naturlig rutin för barnen att ställa sina skor i en rad.

Jag skrev en sång som passade för just det här tillfället. (Melodin samma som i sången ”Nej, se det snöar...”).


Två fötter har jag,
Två fötter har jag,
Hur många skor ska jag ha?
Det vet jag redan,
Det vet jag redan,
Det är ju två tralala.
Jag tar på mig ett par skor
Och går med dem ut.
Då kan jag dansa och hoppa,
Och springa så fort!


Från den här leken lär sig barnen sortera och se färger, mönster och former. De lär sig att räkna och uppfatta antal föremål, utveckla talbegrepp genom att skilja mellan en och flera. Ett bra tillfälle att lära sig ordningstalen, när barnen placerar skorna i en följd (i en rad). De lär sig vilket skopar som är första par, andra par osv. Barnen lär sig hålla isär begreppen ’ett par’ och ’flera’, dvs. två resp. minst tre .