Tema:"Vattnets kretslopp". Sagan om Vattendroppens äventyr.

En liten vattendroppe sover så lugnt i havets böljor. Vågorna gungar henne försiktigt upp och ner. Vinden sjunger en fin sång för henne: Sov min lilla vattendroppe…

Solen vaknar tidigt på morgonen och börjar fundera över vad han ska värma upp. Han klättrar högst upp på himlen och tittar ner. Solen ser fina blommor, skogar, små och stora djur som just har vaknat. Solen hör hur fåglarna sjunger sin morgonsång. Då blir han väldigt glad att allt fungerar så bra på jorden.

Solen fortsätter sin morgonpromenad och tittar ner på havet. Han ser vågorna och små och stora fiskar. De glada delfinerna har sin morgongymnastik och hoppar upp och ner. Solen blir nöjd över allt han ser.

Plötsligt upptäcker Solen att en liten vattendroppe fortfarande sover.

”Nej! Så ska det inte vara!” – säger Solen. Jag måste värma henne, så vaknar hon nog.”

Solen skickade sina varma strålar direkt till den lilla vattendroppen.

”Oj! Vad skönt och varmt!” – säger vattendroppen.  ”Hej Solen! Tack att du väckte mig!” Vattendroppen fortsätter att gunga på vågorna och att sola kroppen. Om en stund börjar hon bli mindre och mindre. Vattendroppen bli lättare och känner nästan inte sin kropp.

”Vad händer med mig?”, frågar hon oroligt. ”Jag kommer att försvinna snart! Jag bli så lätt  att jag kan flyga upp till himlen!”

”Bli inte orolig”, svarar Solen. ”Du försvinner inte. Lätt som en plätt kommer du att förvandlas till ånga, och utan motor flyger du snabbt upp till himlen.”

Det var sant, och vattendroppen flyger helt fort till himlen. Nu blir det stopp. Dags att parkera i ett moln. På parkeringen i molnet finns det redan massor av vattendroppar, och alla ser likadana ut för att alla är de syskon. Alla var glada att träffa sin syster och hälsa på henne.

Vattendroppen har mycket roligt med sina syskon för att det är skojigt att vara tillsammans och leka med andra droppar. Och de fortsätter tillsammans sin vandring på himlen.

Plötsligt börjat det bli kallt, och det börjat kännas trångt för alla vattendropparna i molnet. Helt enkelt blir de för många. De börjar knuffas och bråka med varandra. Vattendroppen tycker inte att det är rolig längre att vara i molnet där inte finns plats för alla.

”Hur ska jag komma tillbaka ner på jorden?”, undrar hon. ”Där finns så många vackra blommor, fina växter, stora och små djur som behöver mig och mina syskon.”

Då spricker plötsligt molnet, och alla vattendroppar faller ner till jorden för att vattna allt där. Tillsammans bildar de ett kraftigt regn. På så sätt kommer vattendroppen tillbaka till havet samman med några av sina syskon, där de fortsätter att leva lyckliga tillsammans.

Vattendroppens egen lilla dikt:

Från dag till dag,

Från år till år,

Går vattnet runt i samma spår.    

Och jorden då ett kretslopp får.