Matematik – sortering (2-5år).

I barnens vardag på förskolan har det blivit rutin att sortera och para ihop kläder, men också ett slags problemlösning, en lek och utmaning. Barnen ser likheter och skillnader när de jämför föremål.  De bildar par, ser mönster och utvecklar sin uppfattning om antal.

  

Jag vill visa ett exempel på hur barnen kan sortera vantar. Jag ska försöka gå lite djupare i deras tankesätt. Då börjar en pedagog se det mest spännande hos barnet, det som jag vill kalla för en avancerad sortering.

Från början ser barnet olika vantar på golvet. Det första som barnet gör är han/hon tittar på vantarna: tar en och den andra. Sedan börjar barnet upptäcka att det finns likadana vantar (med samma färger och mönster). Nästa steg: barnet parar ihop en vante med den andra utifrån färger och mönster. 

Vad händer sedan? Jo, med hjälp av logiskt tänkande ser barnet att det finns olika sorts vantar: tumvantar och fingervantar.  Barnet vill förstå vad det är för skillnad mellan fingervantar och tumvantar. Barnet provar (tar på sig en vante) och tar fram fem fingrar för att jämföra med fingervantarna. Barnet ser att det är lika många fingrar på en hand som på en fingervante.

Barnet gör bedömningar och drar slutsatser. Då ligger han/hon tumvantar i den översta raden och fingervantar i den nedersta raden. Barnet ser tydligt vilka vantar som passar ihop och varför. Här passar pedagogen på och jobbar med de olika räknesätten som multiplikation, division, addition och subtraktion (t.ex. Hur många par fingervantar finns det? Två. Hur många fingervantar tillsammans? Fyra: två gånger två är lika med fyra o.s.v.)

Men, oj! Nu kom barnet på att det finns stickade vantar och fodrade/vinter vantar. Då kan man lägga vantar i tre olika rader. Den första - med fodrade/vinter vantar, den andra -  med stickande tumvantar och den tredje -  med stickande fingervantar.

Här kan pedagogen jobba med antal vantar i varje rad och med gemensamma antal, med olika räknesätt, med färger och mönster, med vantarnas kvalitet (vilka är varmare och varför). Barnet drar den slutsatsen att man känner sig varmare i tumvantar. Varför? För att fyra fingrar befinner sig nära varandra och ger extra värme åt varandra, och det är bara tummen som har sitt eget utrymme. Det är ett bra tillfälle för pedagogen att prata om kompisskap (det är bra att ha kompisar, och det känns kallt och tråkigt att vara ensam…).

Så enkelt och så okomplicerat kan man jobba med barnen, och då ser man att barnen är jättekreativa och starkt motiverade.